Familjen Raneryds Dagbok!

Labrador Working Camp 2007

Deprecated: preg_replace() [function.preg-replace]: The /e modifier is deprecated, use preg_replace_callback instead in /var/www/jaktlabrador.net/public_html/wordpress/wp-includes/functions-formatting.php on line 76

Som sagt så har vi haft en underbar och lärorik vecka.
Peter och jag hade innan önskemål om att få komma i samma grupp med tanke på att vi då kunde hjälpas åt med Cobber. Lite som vi misstänkte visade sig detta inte vara ett helt korrekt beslut då dessa två herrar triggar varandra väldigt mycket.

Träningen första halva dagen gick i det stora hela ut på att få hundarna lugna och tysta vilket inte var så givande. Peter plockade bort Hermes och genast blev Eizor mycket lugnare.
Vi hade Björn Nordén och hans fru Eva som instruktörer. Mycket duktiga och erfarna båda två. Rent momentmässigt bjöds väl inte så mycket nyheter för vår del utan utmaningen för mig blev att föra hund i grupp. Eizor blev stadigare och lugnare för varje timme får jag säga och det känns som en klar framgång. Eizor piper/gnäller ju aldrig då han jobbar själv men däremot så är det jobbigt att se andra hundar jobba. Även detta gick bättre och bättre för var dag.
Tro inte att Hermes gick lottlös. Han fick jobba ordentligt själv med Peter en bit bort och på dessa fantastiska träningsmarker så fanns utrymme för all tänkbar träning. Emellanåt fick Cobber komma ut och träna passivitet och miljö.

Dag 4 (torsdag) hade vi bestämt oss för B-provsträning för Willy och vilthantering för Gaynor.
Som jag redan förutspått så är det fortfarande stadga i transporter samt i skott och kast som Eizor behöver tränas på. Rent arbetsmässigt klarar han allt galant. Han har ett bra sök, är en otroligt bra markör och låter sig styras och dirigeras. Willy sa att Eizor är en oslipad diamant så nu ska det slipas minsann
Hermes gjorde sitt prov egentligen utan anmärkningar. Han halkade före något i fotgåendet men i det stora hela skötte han sig bra. Nu var detta prov på dummies men jag hoppas och tror att “incidenten” med kråkan på provet i Uppsala ska vara första och sista gången han går för hårt på viltet.

Peter kommenderar UT till Hermes på b-provsträningen.

Vilthanteringsträning med Gaynor Gent  som egentligen inte tyckte mitt problem var ett problem som består i att Eizor har tendens att droppa viltet 1-2 meter framför mig. Hon visade lite enkla träningstips och trodde att detta snart skulle vara ett minne blott

Eizor och jag hann även med exteriörbeskrivning på torsdag kväll.
Måste bara skriva vad det står på huvud/nosparti: Bra huvud, utm. ögonfärg, lite “fladdriga” öron
På bakställ står det Normala vinklar, något höga haser. Inte undra på att han kan hoppa 2 meter rakt upp i luften från stillastående och har ett frånskjut då det vankas jobb utan dess like. Det är hare i den hunden (också)

Tandvisning, vilket Eizor verkade tyckas helt onödigt men lät ändå Torunn som var beskrivare kika

På fredagen skulle vi egentligen ha gått med i en grupp med Tinneke som instruktör och enl. Tina så missade vi verkligen något. Nu visste inte jag i förväg att dagen i stort skulle bestå i teori men eftersom min fot var rejält svullen, knät ömmade och Eizor helt slut så bestämde jag mig för att gå med och fota på den mocktrial som Peter skulle vara skytt. Det visade sig också bli mycket lärorikt då Gaynor som var steward hela tiden berättade vad som hände, varför domaren dömde på ett visst sätt mm. Kul såklart att se alla duktiga hundar och förare också.
Väl tillbaka på Bispgården var det dags för instruktörerna att med hjälp av två Bumper Boys föra och skicka någon annans hund på markeringar. Oj vad vi skrattade. Detta visade sig inte helt lätt och hundar knallade och ville hellre lämna av till husse eller matte Bilder finns i fotogalleriet.

Fredag kväll var det en trevlig gemensam middag på Bispgården och därefter en pubkväll med Karaoke som Tina och jag drog igång *ops*

Lördag var ledig så då passade Tina, Mats, Peter, jag och alla hundar på att åka till döda fallet.

  
En vandringsled med historia fanns så här tog vi oss runt i värmen och avslutade sedan med fika och glass. Vi fortsatte efter att ha gjort av med pengar i jaktbutiken i Hammarstrand till en liten strand och alla hundarna fick bada. Thailändarna i bygden hade något jubileum så vi stannade och avnjöt en superb lunch för 40:- inkl. dricka   (nej vi åt inte grishuvud utan nudlar/ris och jättegoda olika grytor)

Lördag kväll gick WT av stapeln.
Med en hund som lätt knallar och att rutorna delvis låg ganska nära varandra fick mig att måla upp värsta scenariot framför mig med en hund som tokknallar och sedan springer mellan rutor och kollar om det kanske finns andra apporter där också. Helt i onödan visade det sig för Eizor skötte sig hur bra som helst. Missarna stod jag helt klart ensam för.
Peter var skytt igen så Hermes fick vila.

Ruta 1: (vår sista) Dubbelmarkering/Tinneke Antoinisse
En markering en bit ner till vänster på en äng och en till höger uppför en liten slänt på andra sidan en remsa med högt gräs. Man skulle skicka på domarens signal men fick välja i vilken ordning och på den andra behövdes ingen signal från domaren. Eizor stadig!! på båda markeringarna och jag skickar på den sist kastade eftersom jag vet att han har bra minne. Hämtar och levererar fint i hand och drar sedan iväg för att hämta nästa. Jag slipper ur mig ett Nej och där rök enl. Tinneke min 20-poängare hade jag i stället sagt apport eller hans namn så hade det varit full pott. Nu missades mina poäng att rapporteras in på denna ruta men jag gissar att det blev en nolla så där ser man vad lätt ett litet ord kan förstöra…

Ruta 2: (vår tredje) Enkelmarkering i sluttning (osynlig nedslagsplats) och därefter en dold dirigering till samma plats/ Phil Garton
Eizor stadig och spikar markering och även linjetaget. Fick neddrag pga att jag hade handen framför och sa STANNA. 17 poäng

Ruta 3 (vår första): Två enkelmarkeringar med Bumper Boy. En från vänster och en från höger / Paul Toal
Första markeringen Eizor STADIG och spikar den. Andra markeringen ser han inte eftersom klantmatte står med handen framför och poänterar STANNA och samtidigt “råkar” hålla handen i Eizors ögonhöjd (vilket Paul berättade efteråt). Eizor drar till samma ställe som den innan men jag lyckas med några få visselsignaler dirigera över honom till andra sidan ängen. Snygga inlevereingar och avlämningar rakt över. 10 poäng.

Ruta 4 (vår andra): Enkelmarkering nedför en brant sluttning där man bara ser bågen på dummiesen och inte nedslaget samt vända helt om för ett dolt linjetag /Gaynor Gent
Eizor knallar på markeringen så linjetaget avstår vi. Får däremot en hel del uppmuntran av Gaynor som tycker att jag har en mycket trevlig hund. 0 poäng.

Ruta 5 (vår fjärde): Ganska lång enkelmarkering uppför en sluttning i högt gräs / Glynn Evans.
Eizor stadig och spikar markeringen. 18 poäng
Avdraget är förmodligen för att jag håller handen framför. Man får ju inte prata med hunden efter att kopplet har tagits av men ordet STANNA var jag noga med att bara säga exakt samtidigt som jag drog kopplet över huvudet för att sedan vara tyst. Lite olika dömer de ändå förmodligen för hos Tineke blev jag tillsagd att ta bort handen.

Jag är hur som helst jättenöjd men “Gula Faran” Han lät sig inte störas av skott och andra jobbande hundar från alla möjliga olika håll utan höll superfin kontakt med mig provet igenom och var otroligt fokuserad och koncentrerad på de uppgifter han fick. Vid ett tillfälle kom jag på mig själv att högt tala om för hunden att “Jag älskar dig min gula lilla skit”
Matte belönades med en öl och Eizor med en grillkorv och ett grisöra som han fick av Tina.

Söndag ledig dag och SOVmorgon. Den var välbehövlig. Vi åkte själva ut i skogarna och lät hundarna sträcka ut, springa fritt och bada i en alldeles underbar sjö. Idag simmade även Cobber ordentligt.

Måndag morgon var det till att gå upp tidigt igen till frukosten 06.30 och sedan vidare ut för att kika på B-provet. Peter var skytt på Tobinas ÖKL-ruta. Flera duktiga hundar hann jag som åkte mellan de två olika öppenklassrutorna att se. Tyvärr hann jag inte till de två NKL-rutorna då de låg en bra bit bort. Några bilder finns i fotogalleriet.

Avslutar (snart) detta lååååånga inlägg med ett STORT grattis till Jörgen och Lystra som fick sin 1:a!! Den var ni väl värda efter ett strålande jobb och samarbete!

Eizor skickas på en 110-120 meter lång vattendirigering vilken han klarar utmärkt.

Lämna av först och sedan visar jag skaka med handen.

Peter och Cobber tränar fotgående i ny miljö.

Tack alla för trevligt sällskap, bra träning, god mat och ett riktigt lyckat arrangemang. Vi vet att detta är en stor apparat att få ihop men hoppas ju givetvis att detta absolut inte var sista gången!

ps. Cobber väger 22 kg. och börjar bli stora killen

Posted under: Allmänt, Träning, Prov/Tävlingar, Skvaller, Roligt, Film & Foto, Grattis!, Puppe